Monday, October 27, 2008
Lekmandag

Ur en lekmans ögon. (Är lekman en sån som leker att han/hon kan, eller?) I alla fall. Finanskris säger de. Själv hörde jag från en mycket god vän och vanligtvis mycket initierad medelålders man, att oljan skulle ta slut om en tio tjugo år. Detta hörde jag för länge sedan. Ett år kanske. Han hade läst en bok av en som var proffs på olja och geologi, eller vad det kan tänkas heta. Han var alltså ingen lekman, utan ett proffs.

Så kommer det då fler vetenskapsmän som rapporterar om att oljan kommer att ta slut. Om en tjugo trettio år, för att vara på den säkra sidan. Slut kommer den att ta i varje fall. Vilka konsekvenser kan då detta få? Vad gör vi med oljan? Ja, här kommer mina simpla lekmannauppgifter in i bilden. Jag tror att en majoritet av oljan används till olika typer av bränsle för fordon. Flygmaskiner, bilar, gräsklippare etc. Resten används väl till att göra McDonaldsleksaker och en hel del faktiskt till kläder (gummistövlar for instance). Skosuior. Tätningslister. Båttätning. Asfalt. Ja, asfalt drar nog en del.

Om jag hade varit Volvo, eller vilken biltillverkare som helst faktiskt, hade jag nog tänkt så här; Oj! Jag hade förmodligen satt mig ner med mina ingenjörer och bett dem ta fram andra bilar så fort som möjligt. Det har man såklart redan gjort, i verkligjheten. Men samtidigt, under tiden, gödslar man ner hela världen med stora bensinmonster, som alltför få människor nuförtiden vill ha. Inte ens en stekare från Wall Street är intresserad av att glida runt i en SUV längre. Visserligen kanske mer av prestige än empati, men ändå.

Om jag hade varit en politiker i vilket land som helst hade jag satt mig ner med mina kära flygbolagsansvariga och bestämt en lag som förbjuder dem att köra med ens halvtomma plan (det lyfter faktiskt tomma plan ibland, bara för att). Jag kanske till och med hade förbjudit flyplansftrafik på helger.

Vi leker med tanken att de forna öststerna och halva asien börjar få bra ekonomi. Hoppsan, arbetarna vill ha 8-timmars arbetsdag och fritid, och en säker bil. Då har vi plötsligt 2 miljarder människor som är intresserade av åka till landet i bil på helgerna. Det är naturligtvis frestande för Volvo att sälja sina bilar till dem. Men 2 miljarder nya trafikanter innebär naturligtvis att oljan tar slut på ett halvår istället för 20 år. För att inte tala om att Nordpolen smälter över en natt. Vilket i princip betyder godnatt för Gotland och Öland. Vi kan nog släcka några öar utanför Skottland också. Ingen mer single malt whisky alltså. Är inte det en varningsklocka nog?

Så vad gör vi då? Vi provar att tanka gräsklipparen med biobränsle och tvättar ett par tvättar med såpa, bara för att inse att tvätten inte blir ren och då smyger vi tillbaks det där klorinet i tvättmaskinen, en smula skamsna, kanske, men barnen är ju hela och rena på dagis.

SL behövde en ny mackapär som kunde läsa biljetter och som inte går att hoppa över. De tänkte att om man bara får en ny mackapär så kommer alla studenter som tjuvåker, snart att vara ett minne blott. De tar in offerter på mackapärer och går in den gamla klassiska fällan att, "ja, hurra vad billiga och snabba de här lirarna är då, dem ska vi ha!" Och så betalar man glatt hundra miljoner för att den billigaste firman ska uppfinna en mackapär. När den billigaste firman har satt sprätt på sina hundra miljoner utan att bli klara med sin mackapär säger de till SL att "vi är tyvärr inte klara. Vi vet att vi lovade, typ, men det kom nåt emellan." Så då får SL antingen titta på när de här lallarna lägger ner sin firma och drar till västindien för att latja med sin nya lyxyacht, eller helt enkelt hala upp hundra miljoner till, för att de ska bygga klart mackapären. Med den risken att pengarna inte räcker ändå. För ingen vet ju riktigt hur den där mackapären ska bli, eftersom de bara hittat på lite under tiden de bygger.

När mackapären väl står på plats kommer SL att vara jätteglada. I en månad. Det är den tid det tar för en student på KTH att knäcka de nya supersäkra biljettkoderna. Och så kommer gratisåkarna att fortsätta gratisåka. Och tonåringar kommer fortsätta skriva sina namn på sätena.

Under tiden går jag in på ICA i Klintehamn, Gotland. Inget Mega-ICA, inte ens ett MAXI eller Superstsore. En helt vanlig ICA, som kanske en gång hette Lundgrens ICA. Och där hittar jag en swimmingpool. För 500 kronor. Med alla tillbehör får jag en swimmingpool som rymmer en större familj med gäster och som ser helt ok ut, i alla fall på bild, för under 2000 kronor. Nej, jag har inte glömt några nollor. Det enda som krävs är att man har x antal kvadratmeter ledig yta på tomten, vilket vi har.  Det är bara ett litet aber, det råder (rådde) nämligen bevattningsförbud på Gotland. Då spelar det liksom ingen roll om jag så får en swimmingpool gratis.

En polis håller en presskonferens om vart en mördara kan ha lagt sitt offers kropp. I en vecka har media gissat var kroppen finns, vad som hänt med den och varför den finns. Då en polis är en polis säger man så här på presskonferensen; vi har hittat kroppen. Den låg i en skog. Det var nog han som gjorde det. Inga fler kommentarer."
Av dessa tre meningar kan så en hel stab av journalister bygga en hel tidning. Man skickar ut en fotograf att rasta redaktörens hund och ta en bild på ett träd när han ändå är ute. Sedan hittar man på två tre tänkbara scenarier som man hittar hos andra bloggare på nätet (enligt säkra källor). Sedan säljer man annonser för hundra miljoner och sina påhittade nyheter för tio. Vill man låtsas vara proffs (inte lekman alltså) ringer man en psykolog som berättar varför en människa kan mörda. Och när man ändå har psykologen på tråden kan fråga denne om hur en kändis som lär sig åka skridsko möjligen kan må om denne kända människa möjligen skulle bli utröstad ur helgens lekar på TV.

Men jag är bara en trött lekman idag. Här kommer lite roligheter som tack för att ni orkat med denna osedvanligt uppgivna blogg.

Favorit i repris: Världens fulaste skivomslag.

Appropå finanskris. Titta noga 10 sekunder in i klippet.

Vill man förändra saker och ting måste man ge sig in i politiken. Även om få blir utvalda är det många som känner sig kallade.
Här är några som inte riktigt nådde ända fram till Vita huset. Kanske inte ens till kommunalvalet...

Salve/jois


Och så går ni in och bättrar på er musikhistoria lagom till 3-fikat genom att klicka här då.





Monday, October 20, 2008
Måndagssexigt

För några veckor sedan köpte jag en flaska parfym i present. Fastnade för Kylie Minouges Sexy Darling. Den luktade ju gott, också... Och så skulle jag köpa en present till min syster, som bor i amerikat. Eftersom parfymen gjorde succé hos min svägerska, tänkte jag att det säkert funkar på syrrna också. Sagt och gjort, jag loggar in på Amazon och försöker hitta parfymen. Det var inte så lätt. Inte förrän jag sökte på Kylie fick jag fatt i flaskan. Och varför då? Jo, vad heter Sexy Darling i USA? Den heter nämligen bara Darling. Vilket ju i och för sig kanske var mer lämpligt när man ska ge bort en flaska parfym till sin egen syster... men ändå. Tänk att man inte får kalla en parfym för "sexig", medan det går alldeles utmärkt med "Obsession" eller nåt liknande sensuellt.

Jag bar med mig tanken på detta när jag ser en trailer i svensk TV för en kommande serie, som jag glömt vad den heter. Men det som fick mig att vakna ur TV-koman var ändå... ett par som älskade och... var det inte... jodå, tredje gången jag såg trailern kunde jag tydlgt se ett par pungkulor som dinglade på mannen. Paradigmskifte? Jajemän! 90-talets täcka kärleksakter med prydligt skylande lakan och kuddar känns plötsligt väldigt långt borta. Nu är det tillbaka till 70-talet då nakenheten skulle vara naturlig och fin. Fast då var alla människor väldigt håriga och nu är alla människor väldigt hårlösa.

I DN rapporterar man om att den så kallade swingerskulturen fått en väldig ökning den senaste tiden. Där finns även en undersökning läsarna kan klicka på. Och av många tusen klick kan man konstatera att var fjärde svensk verkar sugen på att testa partnerbyte. (Fast såna där undersökningar svarar ju bara folk på som gått in och läst om just partnerbyte, många som inte är intresserade hoppar antagligen över detta.) Ändå, 25%

Samtidigt kan TV-kanaler och kanske framförallt kvällstidningar, inte nog smaska på med saftiga illustrationer och bildmaterial när det vankas redaktionella nyheter som just sex och samlevnad. Är där en artikel om något nytt preventivmedel drar man gärna på en sensuell bild med mycket naket över en helsida. (Och länkar till så mycket porr man bara får plats med på webbtidningarna).

Är det en ny TV-underhållning där man ska dansa, vare sig på dansgolv eller is, känner man sig manade att särskilt lyfta fram de "artister" som ha de mest utmanande kläderna. Det känns lite som när man var åtta nio år och grannpojken i samma ålder hade lurat ner mig till sin snickarboa och med darrande svettiga fingrar skulle visa mig sin ur Josefssonskatalogen urklippta annonser på behåar. Och där fanns särskilt en annons, kronjuvelen i hans samling, där man nästan kunde ana en antydning till en bröstvårta. Vi hade ju ingen aning om då, vad man skulle göra med bröst, men någon bakre instinkt (eller främre kanske) skvallrade ändå om att det här var grejen med livet. Det här är något för framtiden. Men vi var som sagt på lågstadiet.

Det var en befrielse att titta på Kina-OS i somras av flera skäl. Ett av dem var (vad jag antar) den lite mer pryda attityden hos kinesiska TV-producenter.  Vi slapp se inzoomade rumpor och urringningar hos damatleterna. När TV4 sänder friidrottt är det mer regel än undantag att visa så avslöjande bilder som möjligt. Särskilt när damerna landar i sandgropen efter sina längdhopp och är tvungna att vara så diskreta de bara kan med fjorton kameralinser runtomkring när de avlägsnar ett kilo sand ur "småbyxorna".

Det känns rätt märkligt för vi svenskar uppfann ju synden, enligt många, och det redan för 40 år sedan. Vi borde ha utvecklats, och det har vi väl kanske om en fjärdedel av befolkningen är sugen på lite partnerbyte till helgen. Förmodligen med hjälp av en massagestav man numera kan köpa på Apoteket. Då borde man ha sett en del kan man tycka. Just idag kunde man läsa Metro på tricken om porrsurfande präster. Och just därför känns det som att TV4 och 3 och Expressen är de där nioåringarna som står där med svettiga handflator och visar urklipp på behå-annonser. Medan man i det land som förmodligen producerar 75% av all porr i världen inte får kalla en parfym för sexig. Det tycker jag är konstigt.

Hyfsat jobbsäker länk: Musik är härligt

Och så missar ni inte min andra musikblogg. Nytt inlägg efter lunch idag: Nästan den enda bloggen som är vad den heter.





Monday, October 13, 2008
Måndagsfilosof

Elallergiker, sa jag.
Nej, sa Linda. Det heter elöverkänslig tror jag. Som i Rullstolsburen.
Det heter inte Rullstosbunden.
Fast det håller kanske inte alla de burna med om.
På radion säge en doktor; "Det finns inga elöverkänsliga, vi har gjort blindtest med dem."
En taleskvinna för de överkänsliga säger, men många har mått dåligt efteråt, när de kommit hem.
Jag tror de överkänsliga är just det. Överkänsliga.
Det finns ett samhälle någonstans i Sverige där det bor överkänsliga. Utan el.
Jag ser de framför mig. De kanske planterar rödbetor eller så läser de tidningar.
Där finns inga TV-apparater, ingen radio, inte ens internet.
Kanske skriver de brev till sina släktingar?
Det låter väldigt befriande, tycker nog många.
Jag tycker det låter väldigt tragiskt.
Leva i skenet från ett stearinljus.

Familjen promenerade runt "ägorna" i helgen.
Vid Brunnsviken finns ett café, som är alternativt.
Alternativt betyder att man inte bara serverar biodynamsiska saker, det ska även vara så lite orättvisa produkter som möjligt.
Det är bra, fast det smakar inget vidare.
De har dock en väldigt alternativ Coca Cola, som smakar väldigt gott.
Men de har väldigt mycket rödbetor.
Kvinnorna som arbetar där använder förmodligen natursvamp istället för tamponger, inbillar jag mig.

Min cykel står tyst och lider av halvomma däck.
Det är en svart och fin cykel som nu är täkt av pollen och smuts.
Under dammet tänker jag att den borde få cykla.
Vad glad den skulle bli då.
Jag ska slussa in min cykel på arbetsmarknaden igen.

Under tiden har jag startat en ny blogg.
Den kan ni njuta av här: http://rockwithsoul.blogspot.com/

/Jois






Wednesday, October 08, 2008
Hoppsan-måndag-blev-onsdag-måndag.

Och så är man där igen då, detta är väl den fjärde ekonomiska krisen man fått vara med om som typ "är det värsta sen Wall Street". Men det blir spännande att se vad som händer, förhoppningsvis blir det bra för miljön i slutändan. Kina köper Europa, Japan köper USA och Ryssland köper Afrika. Sen så var det bara tre kontinenter. Dags att lära sig mandarin med andra ord.

Att vara dumsnål! Visst är det härligt. Man köper en liten Tv till sovrummet och tjänar ett par hundralappar på att ta den utan text-tv... och får ångra sig varje dag för man inte kan kolla vad man nu behöver kolla som man gör varje dag. Du tar en liten cola till lunchen för att (ja varför?) spara en krona eller tre och så sitter man där och suktar när glaset är tomt och halva lunchen är kvar. Du köper inte ekologisk potatis för den är en krona dyrare per kilo, och kommer så vara tills alla dumsnåla människor köper ekologiskt och priset blir tvärtom. Eller ännu värre, du köper de totalt jätteäckliga tortellinasen i megapack från Euroshopper för att tjäna en tia. Och blir sittande med oätlig pasta i resten av veckan.

Man kan för all del vara dumsnål i omvänd ordning också. Då vet jag inte vad det heter. Dumslöande kanske? Som det par som en gång i tiden satt framför mig i en flyplansstol, där det vankades gratis flygsprit på maten. Vi tar Chivas Regal sa de högt och ljudligt varvid de argumenterade sinsemellan och kom fram till att de var så hiiimla smarta som tog just Chivas, eftersom den var det dyraste märket på Systemet just då. De drack alltså för att de trodde de tjänade pengar? Man kan också passa på att köpa en I-river Mp3-spelare med 20 Gb hårddisk för närmare 6000 kronor (jodå, tack ska ni ha) för att året därpå se sina vänner köpa en likadan för 3000 kronor, med färgskärm. Och ytterligare två år senare få en I-pod på köpet när man handlar Expressen. Typ. Faktum är att min lill-Adam fick en "mp3"-spelare med en inbyggd låt i sitt happy meal häromdagen (säg inget till hans mamma bara...). I och för sig gick det bara att spela just den där låten, men ändå.

Gungor och karuseller, så hette det förr. Det man förlorar på gungorna fick man ta igen på karusellen. Antagligen gäller det än. För en gammal skivsamlar-lasse som jag själv är det väldigt konstigt i verkligheten just nu. Förr kunde man välja och vraka bland vinylhandlarna på gamla brogatan. Att handla på Åhléns var inte bara dumt, för de var alltid dyrast, de hade också i stort sett bara topplistorna. Men så kom CD och det poppade upp små skivhandlare här och där. De tjänade inte så mycket på sina skivor som de gjorde på att handla med konsertbijetter och kränga musiktidningar. Men det var service och kvalitet. Ett antal tiotusentals kronor senare sitt man där och intalar sig själv att det här med MP3 kommer väl aldrig att bli något annat än ett bärbart kompliment till sin skivsamling. Det låter ju sämre. Tjoho. 5 år tog det innan den sista skivbutiken försvann. Nu köper ingen skivor längre.

I veckan klippte jag en hiphopvideo med ett band som heter Ismen. Skitbra låt faktiskt, Dramadrottning. Och när jag träffade bandet häromdagen frågade jag i vilket format de ville ha videon, alltså var de hade tänkt visa den? Tja, på Youtube och Pirate bay blev svaret. De tänker alltså inte ens oroa sig över att bli "piratkopierade", de går direkt till källan och ber om att få bli nerladdade. De går helt enkelt dit lyssnarna finns. Pengar? De finns någon annanstans. Först och främst handlar det om att bli sedda, upptäckta och förhoppningsvis älskade. Timbuktu släppte förra veckan sin nya singel direkt på Pirate bay. Gratis. Pengarna finns någon annstans.

Inte finns det några pengar heller. Någonstans. Så ju äldre och förhoppningsvis klokare jag blir, desto mer konfunderad blir jag. När man var runt 20 satt man ibland och filosoferade kring frågan, vad skulle hända om alla människor gick till banken samtidigt för att ta ut sina pengar? Det skulle ju inte funka efterson det inte finns så mycket reella pengar i landet. Eller i något land. Det är ju bara låssisar. Så när jag läer om att först Bush och nu alla andra länder ska rädda sina banker handlar det plötsigt om hundra triljoner biljoner kvackiljoner. Mer pengar än Joakim von Anka kan räkna till. Så mycket pengar att det är larvigt helt enkelt. För om man slantade upp alla de där pengarna i cash skulle de inte ens rymmas på jordklotet. When is enough enough? Eller som Perikles skulle sagt, "Nergang smaker en Tuborg best?" "Vergang Perikles, vergang."

Jag tror jag ska flytta över min förmögenhet till spel och dobbelindustriaktier. Den branchen brukar alltid blomstra under finanskriser. För det är då en Tuborg smaker best...

Sök tröst, inte ett öga är torrt. Spana in en smörig publik... http://www.youtube.com/watch?v=6vX3HHtytDo

Och så fanns det en lapp på ett träd: http://www.flickr.com/photos/schmilblick/516434509/

Jo man kan skämta om allt. Men vill du se med egna ögon vad finanskrisen bottnar i ska ni titta på det här: http://kcet.org/socal/2008/09/foreclosure-alley.html


Over and out/Jois




Monday, September 29, 2008
Måndagsåldersnoja

Hur vet man att man börjar bli gammal?

- 80-talet känns mer och mer som en dimmig dröm. Kolla bara

- Jag googlar på några av mina favoritförfattare och upptäcker att de skrivit ett par tre nya böcker sen "den senaste" jag läste förra veckan, http://www.michaelconnelly.com/ eller om det var förförra sommaren.

- Bruno K Öjer, Metallica och AC/DC har något gemensamt. Det är ca 7 år sedan de släppte något senast och nu släpper de alla sina alster samtidigt. Och jag som fortfarande har Brunos förra bok på projekt att läsa klart-listan.

- Det finns inga skivbutiker kvar. Nu har Skivfönstret på söder slagit igen. Så då hände det, en av de sista vuxenpoängsbarriärerna bröts i helen. Jag köpte en CD på Statoil. Det blev nya Metallica. Producerad av Rick Rubin. Varje ackord smäller som en atombomb. Om man inte gillar hårdrock (vilket jag normalt bara gör ibland) är det här svinbra. Herregud, det bara smattrar i bildörrarna. Och så lyssnar jag på Bandit ibland och hör AC/DCs nya och den börjar med tre ackord som är som de smält ihop allt de någonsin gjort till en ny låt, http://www.acdc.com/ som låter exakt som allt annat de gjort och det är... inte så kul längre. Metallica framstår som finkultur i jämförelse.

- Jag har googlat på skateboards. Efter att min eminente vän Herr Valier gått och byggt sig en skateboardpool i Sollentuna tänkte jag att det var ju synd att han inte gjorde det för 20, flåt, 25, flåt, 30 år sedan... Sen kom jag på att det kanske inte är straffbart att ta upp sin gamla hobby på nytt? Ja, förutom att man straffar sig själv med att bryta armen igen då. Men det är rätt fantastiskt att en så kallad top-of-the-line-bräda som idag kostar ca 2000 kronor, ändå inte kostar mer. När jag var tonåring låg en sån bräda på närmare tusenlappen. Så den inflationen är rätt överkomlig på 30 år.

- Jag kommer på mig själv med att skita i att ta tillbaka tian som sitter i kundvagnens lås...

- Jag lyssnar mest på jazz annars.

- Inser att Purple Rain fyller 25 år i år och kommer inte ihåg när jag "hånglade" senast.

- Läser en krönika i DN http://www.pastan.nu/bloggen/#cat=12& av en fjortis som handlar om 44-åriga it-gubbar och garvar hejdlöst åt den roliga tjejen. Fast tänker att hon måste mena 64-åriga gubbar.

- Funderar starkt på att börja med mjölk i mitt kaffe. Men jag funderar mest.

- Har nu varit på vågens 100-kilosmarkering och vänt. Det var min drömgräns. Nu ska jag tillbaka till matchvikt igen och ska köpa joggingskor. Hellre dör jag än promenerar med stavar.




Monday, September 22, 2008
Måndagsspaning

I min värld är det märkligt att så många människor är så rädda över den här FRA-lagen. Låt se, vad är argumenten emot? Att var och en har rätt till sin personliga integritet? Absolut, det är väl en självklarhet och en av de största demokratiska tumregler vi har i detta landet. Men, då undrar jag lite stilla hur det står till med argumenten när var och varannan svensk (och i resten av världen också) sitter och skickar sina mest intima/privata/skämmigaste/svarta tankar vi e-post. Till alla er som sitter och mailflörtar med någon gift person på kontoret, har ni någon aning om hur kul er webbmaster har? Förmodligen sitter han åtta timmar om dagen och kartlägger vem som har en affär med vem, vem som ska befordras, sparkas och inte minst vem som porrsurfar på jobbet.

Jag arbetade fram till för ett par år sedan på ett mellanstort svenskt konsultbolag. Chefen kom då och då in och berättade att ca åtta procent av oss anställda regelbundet surfade på sk "otillbörliga" platser, varav det mesta var sexrelaterat. Det fick ju mig att undra i alla fall. Är man någorlunda tekniskt bevandrad förstår man hur lätt det är att kontrollera vem som varit var och när och hur... Hur vågar folk göra det på jobbet?

Att skicka e-post är som att skicka ett vykort. Nej förresten, det är som att skriva ett vykort och sen kasta ut det genom fönstret och hoppas att någon vänlig människa har vägen förbi en brevlåda.

För några år sedan hade jag investerat i ett trådlöst tangentbord till datorn hemma. Döm om min förvåning när jag en dag sitter och skriver, med fönstret öppet, och det plötsligt börjar komma text av sig själv på bildskärmen. Det visade sig vara min grannfru som skrev en platsansökan, komplett med CV och allt. Jag gick faktiskt upp och ringde på och påtalade problemet. Det visade sig att hon köpt ett likadant tangentbord och det kopplade upp sig på min dator också. 4 trappor ner. Sedan dess har jag aldrig skrivit en rad trådlöst.

Det finns säkert en massa webmastrar och it-tekniker som kan läsa allt möjligt om de bara hade lust, och tid. För när man tänker efter, om du har problem att hinna läsa och svara på din egen e-post, hur tror du då att en annan person ska ha tid att plöja igenom kanske hundratals människors e-post? Det är naturligtvis befängt att tro att det ska sitta ett gäng privatdetektiver och läsa människors kärleksbrev för regeringens räkning.

Det jag tror regeringen försöker göra är att visa en öppen attityd. Tekniken finns redan och används. Internet är internationellt och ett e-brev är inget undantag. Det finns massor av länder som, inte själva naturligtvis, har maskiner som scannat igenom dina och mina mejl. Det är befängt att tro något annat.

Det är dessutom i 99% av alla fall helt meningslöst och värdelöst att titta igenom alla de miljoners mejl som skickas okrypterade varje dag. En eventuell terrorist och denns nätverk försöker naturligtvis använda sig av avancerad kryptering. Det är där FRA kommer in. De vill ha en maskin som knäcker kryptering i realtid, och sådana finns. Det är egentligen bara en kostnadsfråga hur snabbt man kan knäcka koden. Om det ska röra sig om sekunder eller några minuter? Och så länge man inte skriver "Bla bla bla Atombomb, bla bla, 11 september, bla bla röda torget kommer man att kunna leva i fortsatt harmoni och välmående och i den trygga vetskapen om att Storebror scannar dina brev men är totalt och innerligt ointresserade av vad du har att säga till din fru/make...

Det finns då en och annan som påpekar att "Vi vet ju inget om framtiden, tänk om det kommer en hemskare politisk strömning som tar över landet och vad ska då hända med vår yttrandefrihet när vi tullat på lagen om personlig integritet tjofaderittan. Ja, det kan jag berätta på en gång. Vi har ännu inte sett ett enda exempel på en ond politisk ledare som brytt sig om din personliga integritet. Den dagen vi har en diktator i det här landet kommer du att skjutas om du bara visar dig utomhus den 1:a maj. Och de kommer inte att berätta att de läser dina mejl. Det kommer du bli varse på ett helt annat och mycket obehagligare sätt.

Ett helt annat sätt att göra konst på, men ändå inte. Allting är fåfängt.
http://www.pantherhouse.com/newshelton/freeze-frame-screen-the-shadow-hot-heads-under-silent-wigs/

Den här killen tror jag FRA-gänget däremot håller ett öga på.
http://rheborg.blogspot.com/2008/09/del-14-skattesmitaren.html

Här kan ni skoja med era jobbarkompisar på ett kul sätt.
http://www.skforlee.com/independent_work/lunch_bag.html

https://frapedia.se/wiki/Lista_över_FRA-skämt










Thursday, September 18, 2008
Bonustorsdagsnamnlekar

Namn är kul. Några av mina vänner har bytt efternamn. En del har tagit sin frus namn och en del behåller sina flick/pojknamn trots att de gifter sig. Det kan ju finnas mängder av skäl till det. Så länge ingen anhörig blir ledsen är väl allt i sin ordning?

Däremot är det lite gulligt med människor som vill bli lite finare med sina namn. Jag kan absolut förstå en invandrare som byter namn från Ibrahimoviz till Abrahamsson. Det är ju tyvärr lite lättare att få jobb. Det är verkligen tråkigt eftersom just Ibrahimoviz betyder just Abrahamsson. Zlatan är ungefär som Sven. Så vår "exotiske" toppforward är faktiskt inte så exotisk som man kan tro. Alla balkannamn som slutar på vic, viz eller liknande betyder just son. Som i Svensson. Tänk på det nästa gång ni har problem med invandrarnamn. Michailovic är Mikaelsson, ja ni hajar.

Faktum är att det förmodligen är världens vanligaste typ av efternamn, att heta något med son. Vi kan ta holländare med sina tjusiga Van der.... Saar, t ex, för att nämna en berömd fotbollsmålvakt. Saar torde vara närsläktat med vårt Sören. Han heter alltså Sörensson. Italienarnas De la, betyder det närliggande "från" eller "av". De la pierro betyder alltså ungefär Persson. Tjusigt va?

Riktiga adelsmän heter saker som Baath eller Bernadotte. Det klassiska "af" eller "von" är alltså precis vad det låter som, von Anka. Av ätten anka, eller and som det heter på danska. Och däremed skulle Elisabeth Andreasson kunna kalla sig Elisabeth von Anka. Men sen tillkommer diverse byråkratiskt krångel när det handlar om adlesnamn. Man får inte ta ett sådant namn hur som helst.

Varvid de som haft "oturen" att bli döpta, säg Pettersson, då kan tjusa till sin tillvaro med ett nästan adligt namn, som Lejonsvans, Sköldkörtel eller Pundhufvud. Efternamn som ju faktiskt inte betyder någonting. Lindgren betyder ju faktiskt en gren på en Lind. Lindell betyder inte att det finns ström i ett träd utan är förmodligen en dialektal variant på Lind älv. För övrigt två extremt starka erotiska metaforer i poesin under den viktorianska eran. "dina kläder lågo kastade under linden vid älven". Ja där kunde både riddaren och näcken fått sig en herdesstund. Lindvall är samma, fast på vallen där pigan skulle vakta lammen...

Och appropå det så kan ni vara lite andaktsfulla (inte bara fulla) nästa gång ni är på grisfest på Mallis. Sangria beyder egentligen Sang Graal. Alltså en skål med blod. Jesu blod om man vill vara petig. Och det vill man ju. Det betyder nattvard på grisfesten.




Monday, September 15, 2008
måndagsbrott

Hej!

En del måndagar har man ingen lust att skriva något, men jag gör det ändå. Det brukar alltid rinna till någon tanke, om man slutar att anstränga sig. En tanke som snart följer hjärnbarkens trådar ut till fingrarna och sen ner på tangentbordet. Jag skriver alltså utan eftertanke.

Ännu en helg på det utopiska Astrid Lindgrens sjukhus. Astrid Lindgren börjar kännas mer och mer som en sekt. Snart ska hon väl ha nobelpris också? I medicin... väl? Vilket påminner mig om den gamle skojaren August Strindberg. Ni vet, han som målade tavlor. Slår man upp ett uppslagsverk i Tyskland är faktiskt den gode August mest känd som konstnär där. Och i Paris gjorde han sig väl ett namn som alkemist?

En bra sak mer helgen var att min son Simon nu är återställd. Han hade ett par jobbiga dagar när alla gifter och mediciner skulle ut ur kroppen. Nu har han bara lite kvar, några dagar tills vi får åka hem. Och som han låter, den första gråten var nästan gullig. Men har man inte pratat på två år, finns det lite att ta igen. Så nu får man skaffa hörlurar. Men vi är väldigt glada och tacksamma att det hela har gått så bra ändå.

Tito Beltran går det inte lika bra för. Jag är å andra sidan väldigt konspiratoriskt lagd, och övertygad om att det inte bara är en som ljuger i det här fallet. Det är ändå hemskt att tänka sig att han skulle kunna vara oskyldig. Det är just det som berör mig mest, hur kvällstidningarnas krönikörer oftast tar ställning mot killen och hur särskilt kvinnor frossar i barnflickans berättelse. Jag kan ändå inte riktigt förlika mig med några detaljer. Dels brukar väl inte notoriska sexomaner, som Tito trots allt var/är bli pedofiler över en natt? Eller ens för skojs skull? Är ju ingen expert på ämnet, men kan inte tänka mig en sådan person som förgriper sig på ett litet barn.

I synnerhet inte som han precis blivit avslöjad av att ha haft en relation med barnets mor. Och barnets far verkar inte ha stuckit under stol med vad han ville göra med Tito efter det... Tito hade en fd svärmor som var galen och som ingen ens ville ha som gratisvittne. Hon har anmält honom 112 ggr för allt från våldtäkt på sig själv (you wish granny) till att han ska ha jagat henne med sin bil (inte otänkbart).

Och så har då Papa Deen där åkt dit för hustrumisshandel. Det var ju lite otippat. Det tyckte hans fru också, som säger att hon inte minns något, men att hon förmodligen trillade i trappen. För hon var så full. Men på hennes egen blogg är hon nykterist, skriver hon. Så den gode pappan kanske inte hade så gott inflytande på henne after all. Det lär väl visa sig snart vad som egentligen hände. En liten snyftintervju och en pudel så är saken biff och glömd. The first cut is the deepest...

Vilket för oss in på nästa artist. Någon ärthjärna i Gävle fick för sig att det var en bra idé att hyra in Ken till fjortonåringarnas skoldans. Ken och hans polare ska ha tacka för förtroendet genom att våldta/klämma på tuttar/inte gjort någonting. När ryktet väl kommit igång om vem det var ska det plötsligt ha kommit ett mail där den utpekade stackars flickan ska ha hittat på alltihopa, och att det tydligen inte är helt ovanligt att hon och henns kompis gör så för att få lite större uppmärksamhet i skolan. Mest synd är det förmodligen om hennes föräldrar, de måste vara gravt efter för att lykas få såna döttrar. Om nu det är sant. Vad gör fö Kens morsa? Dags att någon sparkar lite stjärt där också.

Vi har ju fler trevliga människor på besök i vårt land. En som gillar att knacka små barn i huvudet med en hammare. Så här ser det dumhuvudet ut, med bara en aningens fantasi. Klicka här. http://img440.imageshack.us/my.php?image=collagegh3.jpg

Medan den svenska polisen har fullt upp med viktiga saker. Klicka här. http://www.folkbladet.nu/?p=118750

Stora som små, hur är det sossarna brukar säga? Alla ska med! http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=349288

Och så får vi med en kändis till nu då. En som är arg... trots han fick ligga. http://www.aftonbladet.se/nojesliv/article3284474.ab




Monday, September 08, 2008
Måndagsdoktorn

Att befinna sig en helg på ett sjukhus är en mycket märklig upplevelse. Min son har gjort en lyckad halsoperation, men ligger kvar på barnintensiven. Så vi sitter där om vartannat, hans mor och jag. När han sover kan man passa på att fika eller se på TV eller nåt annat festligt. För övernattningen har vi fått ett så kallat familjerum, högst upp i den byggnad som döpts efter Astrid Lindgren. Där bor också ett antal andra familjer. Stämningen är, ska vi säga, inte direkt p a r t y. Det är snarare föräldrar på gränsen till nervsammanbrott.

Det är också i princip de enda människorna man ser där en helg. Förutom personalen då. Och det är det som är det märkliga. För i morse när jag tultade ner i korridoren i mysbyxor och Knulpskor, degenererad som man blivit, var det en chock. Hela sjukhuskorridoren var ett myller av trasiga/sjuka barn och bekymrade föräldrar. Det var fler läkare i cafeterian än i alla avsnitt av Scrubs tillsammans. Och det är då det slår mig. Barn verkar inte bli sjuka på helgerna. Vad beror det på?

Vill man gå ut för att ta en nypa luft måste man gå in genom akutingången efter 20-21 nån gång. På helgerna är den avdelningen nästan tom. Men en torsdagskväll är den knökfull? Är det inga barn som gör illa sig på helgerna? Dagtid kan man däremot peka på en annan lustig företeelse. Det är en majoritet av invandrarbarn där då. Och framåt kvällskvisten är det svennarnas tur? Invandrarna är lite coolare i förhållandet barn vs sjukdkom. De kan komma med en halvblodig unge med armen i mitella och ta en kölapp för att vänta på sin tur. Kommer det däremot en 35-årig cafe latte-morsa med en snorig 5-åring lägger sig morsan på golvet och tjurar tills hon får förtur med sin oförstående son. Lägg in latte-morsorna tycker jag.

En annan sak jag funderat över denna måndag är läkare. Jag har alldeles klart för mig hur man blir en läkare. Men kan ändå inte låta bli att fundera på varför det då heter tandläkare? De är ju inga läkare, men varför då? Tänderna är ju också en del av kroppen! Har du ont i örat åker du till sjukhuset och låter en örondoktor pilla på trumhinnan. Har du ont i tanden får du åka till en tandklinik och betala feta pengar för att en tandläkare ska få känna sig nästan som en läkare. Hur kul kan det vara att va en halv doktor? Och om du har problem med synen, ja då kan du gå till en doktor som håller upp tre fingrar och som undrar hur många fingrar han håller opp. Och om du inte vet det, ja då skickar han dig till en optiker. Optiker? Varför heter det inte Ögonläkare? Ska en tandläkare få vara doktor borde väl en optiker också få kalla sig det? De har ju också vita rockar på sig när de står bakom sin disk och kränger solglasögon och kontaktlinser.

I avvaktan på det får ni läsa den fina hemsidan optiker Berglund har här. http://hem.passagen.se/optikerberglund/ Missa särskilt inte hans öppna fina brev han skrivit längst ner på sidan.

Sitter man en lördagsnatt på ett rum om 10 kvm på Astrid Lindgrens barnsjukhus får man ladda ner en film. Och i avvaktan på det kan man dumsurfa. När man dumsurfar hamnar man på Linda Rosings blogg. Minns ni henne? Hon tror ni gör det i alla fall... men men. Här kommer en hårresande historia som vittnar om ett tragiskt IQ: http://www.hanky.se/LindaRosing/17516

Och bland alla grodor den kvinnan hävt ur sig var det här den roligaste: "

"Och jag älskar vampyrer. Jag har alltid funderat över om jag inte va en vampyr i mitt tidigare liv.Ja skratta inte nu jag menar allvar.Jag har alltid fasinerats av dom."

Fascinisterad var ordet!




Thursday, September 04, 2008
En dag på sjukhus, igen.

Min äldste son, Simon 3, har länge dragits med en sk Trakeostomi. Dvs ett rör in i luftstrupen som låter honom andas, men inte prata och bara svälja flytande saker. Idag opererades han då läkarna märkt att han förmodligen kan andas själv nu. (Han föddes med en trång luftstrupe och div muskelkomplikationer (Cp). Varje gång en människa sväljer ska 37 muskelgrupper koordiners för att få ner en tugga på de rätta ställena. Saknas ett par så blir det problem.) De fleta med track får ha den livet ut. Vilket innebär att de (eller som i vårt fall, när det är ett barn, måste ha nattassistenter som övervakar att inget fastnar i halsen när man sover). Det är sådär att ha en massa människor springande i sitt hem på nätterna, oavsett hur trevliga de är som personer. Jag kan inte gå upp näck och pissa. Till exempel. Eller, visst kan jag det. Men bra assistenter vill man behålla. Att få ett besked om att man måste leva med främligar i sitt hus för resten av sitt liv är därför inget jag drömmer om. Så det var en befrielse att få reda på att Simon plötsligt blev "friskförklarad". Hur det gick till? Det har vi ingen aning om faktiskt, inte läkarna heller. Men oavsett om det var högre makter eller en naturens nyck, är vi tacksamma. För att ett neuroligiskt fel självläker, det händer inte. Nu är han av med tracken och ligger på Barnintensiven och sover. Operationen har gått bra och han slapp den stora varianten. De har helt enkelt lyft upp hans luftrör och sytt ihop ändarna med varandra. Nu återstår bara att se att det håller och att han kan leva med det. Vilket de tror att han klarar. Man ska inte ta ut något i förskott, men det här känns bra. Vi kommer att tillbringa de närmaste veckorna där för att se hur han artar sig och så, därför kan jag vara lite "off topic" de närmsta veckorna. Tack för din omtanke/Jois




Next Page


z2jois
August 29th 1964  (Age 45)
Male
Sweden
   

<< October 2008 >>
Sun Mon Tue Wed Thu Fri Sat
 01 02 03 04
05 06 07 08 09 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31

Välkommen till Sveriges första bloggare. I digital text sedan 1998.

Dagens låt
Allt du behöver för att hänga med.

Men det var så här allt började: Rock with soul

Lillasyster kränger böcker. Klicka här

Min almost brother in a law is kränging wine from där under. Det ska ni dricka.
Klicka här

Om ni är i LA och behöver bli fotograferade så tycker jag ni ska kontakta min syrra. Klicka här!

Och om ni är i LA och hamnar i ett gäng och gör något dumt så ska ni kontakta min Sopranos-svåger. Klicka här!

Mickes blogg Klicka här!

Pappa C Klicka här!

Johan Lindell är oberoende liberal.
Det betyder att han verkar i en humanistisk upplysningstradition - för tolerans, demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, vetenskapliga framsteg, fri handel och social utveckling.
Hans viktigaste uppdrag är att försvara människovärdet, vare sig det hotas av övergrepp eller fattigdom.
Johan lindell står fri från partier och organisationer (med undantag för AIK). Idéerna på denna sida är hans egna, men baseras ibland på ren minneskonst eller mer sällan snodda idéer utan större faktakontroll.
(Fritt efter DN:s något pompösa debattdevis.)





Nedstat Basic - Free web site statistics 




Bloggtoppen.se




Trassla inte till saken genom att komma dragande med fakta. /Groucho Marx

If you want to be updated on this weblog Enter your email here:




rss feed