Entry: Hoppsan-måndag-blev-onsdag-måndag. Wednesday, October 08, 2008



Och så är man där igen då, detta är väl den fjärde ekonomiska krisen man fått vara med om som typ "är det värsta sen Wall Street". Men det blir spännande att se vad som händer, förhoppningsvis blir det bra för miljön i slutändan. Kina köper Europa, Japan köper USA och Ryssland köper Afrika. Sen så var det bara tre kontinenter. Dags att lära sig mandarin med andra ord.

Att vara dumsnål! Visst är det härligt. Man köper en liten Tv till sovrummet och tjänar ett par hundralappar på att ta den utan text-tv... och får ångra sig varje dag för man inte kan kolla vad man nu behöver kolla som man gör varje dag. Du tar en liten cola till lunchen för att (ja varför?) spara en krona eller tre och så sitter man där och suktar när glaset är tomt och halva lunchen är kvar. Du köper inte ekologisk potatis för den är en krona dyrare per kilo, och kommer så vara tills alla dumsnåla människor köper ekologiskt och priset blir tvärtom. Eller ännu värre, du köper de totalt jätteäckliga tortellinasen i megapack från Euroshopper för att tjäna en tia. Och blir sittande med oätlig pasta i resten av veckan.

Man kan för all del vara dumsnål i omvänd ordning också. Då vet jag inte vad det heter. Dumslöande kanske? Som det par som en gång i tiden satt framför mig i en flyplansstol, där det vankades gratis flygsprit på maten. Vi tar Chivas Regal sa de högt och ljudligt varvid de argumenterade sinsemellan och kom fram till att de var så hiiimla smarta som tog just Chivas, eftersom den var det dyraste märket på Systemet just då. De drack alltså för att de trodde de tjänade pengar? Man kan också passa på att köpa en I-river Mp3-spelare med 20 Gb hårddisk för närmare 6000 kronor (jodå, tack ska ni ha) för att året därpå se sina vänner köpa en likadan för 3000 kronor, med färgskärm. Och ytterligare två år senare få en I-pod på köpet när man handlar Expressen. Typ. Faktum är att min lill-Adam fick en "mp3"-spelare med en inbyggd låt i sitt happy meal häromdagen (säg inget till hans mamma bara...). I och för sig gick det bara att spela just den där låten, men ändå.

Gungor och karuseller, så hette det förr. Det man förlorar på gungorna fick man ta igen på karusellen. Antagligen gäller det än. För en gammal skivsamlar-lasse som jag själv är det väldigt konstigt i verkligheten just nu. Förr kunde man välja och vraka bland vinylhandlarna på gamla brogatan. Att handla på Åhléns var inte bara dumt, för de var alltid dyrast, de hade också i stort sett bara topplistorna. Men så kom CD och det poppade upp små skivhandlare här och där. De tjänade inte så mycket på sina skivor som de gjorde på att handla med konsertbijetter och kränga musiktidningar. Men det var service och kvalitet. Ett antal tiotusentals kronor senare sitt man där och intalar sig själv att det här med MP3 kommer väl aldrig att bli något annat än ett bärbart kompliment till sin skivsamling. Det låter ju sämre. Tjoho. 5 år tog det innan den sista skivbutiken försvann. Nu köper ingen skivor längre.

I veckan klippte jag en hiphopvideo med ett band som heter Ismen. Skitbra låt faktiskt, Dramadrottning. Och när jag träffade bandet häromdagen frågade jag i vilket format de ville ha videon, alltså var de hade tänkt visa den? Tja, på Youtube och Pirate bay blev svaret. De tänker alltså inte ens oroa sig över att bli "piratkopierade", de går direkt till källan och ber om att få bli nerladdade. De går helt enkelt dit lyssnarna finns. Pengar? De finns någon annanstans. Först och främst handlar det om att bli sedda, upptäckta och förhoppningsvis älskade. Timbuktu släppte förra veckan sin nya singel direkt på Pirate bay. Gratis. Pengarna finns någon annstans.

Inte finns det några pengar heller. Någonstans. Så ju äldre och förhoppningsvis klokare jag blir, desto mer konfunderad blir jag. När man var runt 20 satt man ibland och filosoferade kring frågan, vad skulle hända om alla människor gick till banken samtidigt för att ta ut sina pengar? Det skulle ju inte funka efterson det inte finns så mycket reella pengar i landet. Eller i något land. Det är ju bara låssisar. Så när jag läer om att först Bush och nu alla andra länder ska rädda sina banker handlar det plötsigt om hundra triljoner biljoner kvackiljoner. Mer pengar än Joakim von Anka kan räkna till. Så mycket pengar att det är larvigt helt enkelt. För om man slantade upp alla de där pengarna i cash skulle de inte ens rymmas på jordklotet. When is enough enough? Eller som Perikles skulle sagt, "Nergang smaker en Tuborg best?" "Vergang Perikles, vergang."

Jag tror jag ska flytta över min förmögenhet till spel och dobbelindustriaktier. Den branchen brukar alltid blomstra under finanskriser. För det är då en Tuborg smaker best...

Sök tröst, inte ett öga är torrt. Spana in en smörig publik... http://www.youtube.com/watch?v=6vX3HHtytDo

Och så fanns det en lapp på ett träd: http://www.flickr.com/photos/schmilblick/516434509/

Jo man kan skämta om allt. Men vill du se med egna ögon vad finanskrisen bottnar i ska ni titta på det här: http://kcet.org/socal/2008/09/foreclosure-alley.html


Over and out/Jois

   0 comments

Leave a Comment:

Name


Homepage (optional)


Comments